Men det händer saker i Sverige, ganska nära där jag bor/ tidigare har bott som gör att man känner oro och en ledsamhet. Idag gick polisen ut i media och berättade att man hittat Lisa Holms kropp, den unga tjejen som försvann på Kinnekulle i söndags. En tjej som precis börjat leva livet, hade sommarjobb och några år kvar till studenten. Förhoppningsvis hade hon en massa drömmar och planer. Henne var det någon som haft ihjäl, varför? Cafét där hon jobbade är ett ställe som fanns med på listan att besöka i sommar när vi tänkt göra en liten roadtripp på Kinnekulle på semestern.
Igårkväll exploderade en bil i torslanda, på en väg där jag troligtvis kört på ett flertal gånger genom åren. De säger att iaf en som färdades i bilen tillhörde något kriminellt gäng i göteborg. Ett av dödsoffren i bilen var en liten flicka i förskoleåldern. Ett barn som varken valt att få en kriminell förälder eller som förtjänar att dödas. Att gängen så att säga sanerar ut sig själva, det bryr jag mig inte om, så länge inga oskyldiga skadas, men när oskyldiga människor och framförallt barn drabbas gör det mig illa.
Vart är Sverige på väg? Kan inte jag få ha min lyckliga tid utan allt elände, försöker tränga bort allt dumt som händer i världen, men ibland går det inte. Inte när det onda händer för nära, så nära att man nästan inte kan blunda för det. Varför kan inte bara människor vara vänner och alla knäppgökar hållas bakom lås och bom. Kan inte jag få känna glädje utan att de där mörka molnen kommer och hotar runt omkring. Fast det kanske är därför man känner sådan glädje och tacksamhet? -just för att man själv inte är i eländet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar